I en värld som står inför miljöutmaningar som saknar motstycke i mänsklighetens historia är det ingen överraskning att miljöångest – en genomgripande oro för vår planets nuvarande och framtida tillstånd – har blivit en allt vanligare psykisk hälsofråga.
När människor bevittnar de förödande effekterna av klimatförändringar, avskogning och förlust av biologisk mångfald är det bara naturligt att känna sig överväldigad och nedstämd. Jag råkar bo i Phoenix, Arizona, en “värmeapokalypsstad” med minskande vattenförsörjning, så jag har en liten del av spelet.
Men mitt i svåra förutsägelser finns det hopp. Som terapeut och professor i kliniskt socialt arbete har jag själv sett hur försvagande miljöångest kan vara, och jag är engagerad i att hitta lösningar. Här är några evidensbaserade tips för att hantera dina klimatutmaningar.
Vad är eko-ångest?
Miljöångest är ett brett begrepp som inkluderar rädsla för miljöproblem som föroreningar och hantering av giftigt avfall, samt klimatspecifika farhågor som den ökande frekvensen av extrema väderhändelser och höjning av havsnivån.
Vanliga symtom på miljöångest är oro för framtida generationer, sömnsvårigheter eller koncentrationssvårigheter, känslor av frustration och en känsla av hjälplöshet. Dessa känslor kan variera från mild och flyktig oro till djup förtvivlan, panikattacker och tvångsmässigt beteende.
Låter det som du eller någon du känner? Det finns ett antal verktyg som kan hjälpa människor att hantera dessa känslor, sammanfattade under förkortningen UPSTREAM.
Förståelse och självmedkänsla
Var snäll mot dig själv och vet att du inte är ensam om dessa känslor.
Att bry sig om världen du lever i gör dig inte till en “galen” alarmist. Faktum är att fler och fler människor runt om i världen känner likadant: Två tredjedelar av amerikanerna sa i de senaste undersökningarna att de åtminstone är något oroade över klimatförändringarna.
Det är vettigt att människor är nervösa när grundläggande behov som säkerhet och skydd är hotade. Ge dig själv nåd för att döma dig själv för dessa mycket giltiga känslor kommer bara att få dig att må sämre.
Var en del av lösningen
Det kan vara svårt att känna sig bemyndigad när miljöskador tar en vägtull på mental hälsa, men den eskalerande globala krisen kräver fortfarande akut uppmärksamhet. Istället för att gräva huvudet i sanden, använd detta psykologiska obehag som en katalysator för handling.
Individuella ansträngningar för att minska ditt koldioxidavtryck är viktiga. Forskning visar att att sammanföra större rörelser har potential att till och med ha betydande effekter och mildra rädslor. Ge dina egna unika passioner, talanger och färdigheter frivilligt för att förespråka systemförändringar som gynnar planeten och mänskligheten.
När du är rädd, använd den energin som bränsle för att slåss. Att utnyttja miljöångest på detta sätt kan hjälpa till att minska dina känslor av maktlöshet.
självprat
Klimatkrisens börda är tillräckligt tung – låt inte din hjärna få dig att må sämre.
När det gäller att tänka på klimatförändringar, sätter ett realistiskt tänkesätt oss i en “lagom” psykologisk Guldlockszon. Bedöva inte dina psykologiska sår, men överdriv inte katastrofalisering heller.
Som terapeut hjälper jag ofta klienter att identifiera och omdefiniera ohjälpsamma tankemönster. Till exempel, samtidigt som det finns många miljöproblem att hantera, finns det också positiva nyheter som inte bör ignoreras. Erkänna och fira segrar i stora och små.
Trauma: Bearbeta det så att du kan läka
Klimatkrisen har uppfattats som ett kollektivt trauma, och många människor kämpar med ekologisk sorg på grund av de klimatpåverkan som redan har inträffat. Att bearbeta tidigare trauman från händelser som väderkatastrofer är ett avgörande steg för att förbättra din förmåga att hantera nya upplevelser.
Även personer som inte direkt har upplevt betydande klimatpåverkan kan visa tecken på pretraumatisk stress, en klinisk term för den nöd som uppstår i väntan på en högstresssituation. En legitimerad psykolog kan hjälpa dig att bearbeta dessa känslor.
Minska isoleringen
Det är ingen hemlighet att ett starkt socialt stödnätverk är en nyckelfaktor för lycka. Att omge dig med medkännande, likasinnade vänner är också nyckeln till uthålliga ansträngningar att göra din del för att göra skillnad.
Fundera på att gå med eller starta ett klimatcafé eller liknande grupp för att prata om klimatfrågor. Delta i ett 10-stegs klimatsorgsmöte. Gå med i en lokal miljöorganisation. Eller ring bara en vän om du behöver ett lyssnande öra.
Ekoterapi
Få lite frisk luft och njut av naturen.
Ta en lugn promenad i skogen och observera naturen omkring dig – en japansk avslappningsövning som kallas skogsbad. Tillbringa tid med trädgårdsarbete. Träna utomhus eller på annat sätt spendera tid utomhus på en plats som är avkopplande och återställande för dig.
Egenvårdshandlingar
Egenvård är av största vikt när det gäller att hantera den känslomässiga belastningen av miljöångest.
Egenvård, som att få tillräckligt med sömn, äta hälsosamt och ha roligt, hjälper oss att upprätthålla balans inför överväldigande miljöutmaningar.
Kom ihåg vad du lär dig på flygplan: du bör alltid ta på dig din egen syrgasmask innan du hjälper andra passagerare. När vi kommer från en välbefinnande plats är vi också bättre rustade att hantera stressen från miljöångest och göra skillnad på detta område.
Mindfulness
Eftersom eko-sorg fokuserar på det förflutna och eko-ångest är framtidsfokuserad, är återkoppling till nuet ett kraftfullt sätt att bekämpa båda.
Genom att odla mindfulness – en icke-dömande medvetenhet om nuet – kan människor bli mer inställda på sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser som svar på utlösande av ångest i miljön. Denna ökade självmedvetenhet hjälper människor att erkänna oro utan att låta dem konsumera dem.
Mindfulnessövningar som meditation och djupandning har en lugnande och jordande effekt, hjälper till att minska stress och lindra känslor av hjälplöshet. Dessutom främjar mindfulness en djupare koppling till naturen och en uppskattning för nuet, vilket kan motverka känslor av förtvivlan som följer med framtida miljöosäkerheter.
Mot bakgrund av miljöångest kan dessa strategier bygga motståndskraft och påminna alla om att de har kraften att forma en mer hållbar och hoppfull framtid.
Den här artikeln återpublicerades från The Conversation, en oberoende ideell nyhetssajt dedikerad till att dela idéer från akademiska experter. The Conversation erbjuder en mängd fascinerande kostnadsfria nyhetsbrev.
Det skrevs av: Karen Magruder, University of Texas i Arlington.
Läs mer:
Karen Magruder arbetar inte för, ger råd, äger aktier i eller tar emot finansiering från något företag eller organisation som skulle dra nytta av denna artikel, och har inte avslöjat några relevanta anknytningar utöver sin akademiska anställning.